Simon är vild och mamman är illamående.
För det vet ni väl nu alla som läser här att Simon ska få ett småsyskon?
Vi har redan medans vi fortfarande var gravida med Simon sagt att vi gärna vill ha tätt mellan barnen. Att det skulle bli så här tätt trodde vi nog inte riktigt, "sånt där tar ju tid..", men vi hann knappt säga småsyskon så var vi gravida igen :)
I juni, när Simon är 13 månader är lillebror beräknad.
Nu verkar de flesta leva i tron om att det är en lillasyster, men JAG är helt övertygad om att det är en lillebror.
Jag föder pojkar, jag är en pojkmamma. Jag känner mig som en pojkmamma, och det blev ju det första gången, så det känns omöjligt som att det skulle kunna bli något annat än en till kille ;-)
Så vi ligger lite lågt. Att vara nygravid är verkligen ingen dans på rosor, mår pyton, spyr hela tiden och är trött, ack så trött. Vilket inte underlättas av att Simon tycker att halv tre på natten är en fullt rimlig läggningstid, och vid tio-elva på förmiddagen är det morgon, däremellan vill han gärna intaga två nattmål vilket numera kräver uppstigning ur säng för att blanda flaska.
Jag ska aldrig sluta amma nästa barn.
Åh hurra! Jag börjar ju nästan grina. Måtte du skriva om både Simon och graviditeten nu. Men usch för att vara sådär nygravid och ha bebis. Vilken tur att du gör det före mig, så kan jag ta efter sen.
SvaraRaderaGrattis till alla!
Och självklart är det en pojke.
Grattis grattis kusin!! =) spännande!
SvaraRadera/kramar från Familjen Nirs/johansson i göteborg ;)