Hur som haver så hälsade Simons gudfar Christer på tillsammans med sin son Einar igår.
Far och son träff?
Simon blev serverad leksaker på löpande band.
Bäbisen i magen ger sig mer till känna nu, jag känner den iaf en 5-6 ggr per dag. Fortfarande mycket mindre och lösare än jag kände Simon.
Alla tror att det är en tjej.
Jag vet inte vad jag tror längre, men har så svårt att se mig själv som en flickmamma, jag kan inte relatera till tjejer, jag vill inte ha en liten gullig avbild av mig själv att knyta rosetter i håret på, leka med Barbies och klä i matchande kläder med mig själv.
Fast man kanske inte behöver göra det med en eventuell dotter heller?
Jag kanske kan släpa med henne i skogen också..
Eller så kanske man förvandlas och visst gillar tebjudning med dockor när det är ens eget barn som är värden.
Tänk om Simon vill ha dockor och tebjudning. Då skulle jag ju fixa det och tycka att han var lika underbar ändå.
Det kanske ordnar sig oavsett kön. Eller vad tror ni?
Min egen pappa fick ju uppenbarligen sällskap i skogen bland hundar och älgar trots avsaknaden av en son. Och jag tror inte att han tänker "attans att det inte blev en son" när jag på älgjakten, efter att ha gått med hund en hel dag, klättrar upp i hans jakttorn och äter upp hans smörgåsar.
Men hon skulle få ha klänning, om det skulle bli en dotter. Bäbisavdelningarna på klädaffärerna svämmar över av söta klänningar i storlek 50.
Simon får ingen klänning. Inte i min regi iaf, där går gränsen för hur mycket jämställdhet jag tänker leka.
När han är gammal nog för att bestämma själv kan han väl få en om han fruktansvärt gärna vill, men inte i min regi.
Magen som objektet för alla dess funderingar växer i har den här gången växt mycket snabbare än med Simon. Men det ska ju vara normalt att det är så under andra graviditeten. Att det är så tätt på förra lär ju inte motverka detta.
Här är en jämförelsebild. Snart ikapp.
Släpa för guds skull med henne i skogen! Det är sådana mammor som du som fler flickor behöver så dom inte hamnar i en könsroll som inte dom kan styra över helt plötsligt.
SvaraRaderaJag är livrädd för att få en son någon gång. Hur ska jag uppfostra min son så han inte blir ett manligt svin som slår sin tjej och som kräver högre lön bara för att han är man? Att uppfostra en tjej att bli självständig, självsäker och inte sådär barbieaktig känns som en bättre uppgift.
Och klänning är sjukt opraktiskt. Tänk en längre t-shirt. Magen visas hela tiden. Men det är fint att titta på såklart.