Bristen på inlägg på senaste får min foglossning helt och hållet ta ansvar för.
Jag orkar inte sitta vid datorn i samma utsträckning längre helt enkelt, det går lite upp och ner.
Och widgeten där uppe i högra hörnet ljuger. IDAG går jag i i vecka 26, inte i torsdags, jag skulle kunna ändra den så att den byter vecka på rätt dag, men har inte orkat det heller ;-)
Vecka 26 ja. Det är TRE månader kvar tills jag tänkte föda barn. Tre ynka månader, vart tog tiden vägen?
Tror att Simon får norpa åt sig skulden för det.
Tiden går fort när man har barn, det är inget skämt!
Jag är förvånad över att jag fortfarande är helt förundrad vareviga dag över Simons färdigheter och hur söt han är.
Trodde att man skulle vänja sig någon gång, men jag blir fortfarande fnittrigt upp över öronen förälskad varenda dag, hur kan en unge vara så fin?
Han utvecklas så mycket nu, så det är jätteroligt att försöka hänga med, och stötta honom i hans framsteg.
Simon kan gå, ja nästan springa, med gåvagnen utan annat stöd.
Raymond går bakom och fångar honom när han springer in i saker och faller baklänges. Simon fortsätter framfarten med vagnen såfort han är på benen igen, helt orädd och obrydd över att ramla omkull.
Nyligen har han även lärt sig att krypa baklänges ur soffan och ställa sig på golvet om han ligger på mage.
Han förstår många ord också, bland annat lampa, katten, hunden, "nu kommer far".
"Mamma" övar vi fortfarande på, han säger det jämt, men ordet verkar inte ha någon koppling till någonting.
Det gör inget, mammahjärtat glöder till ändå såfort han säger det :-D
Simon fick förresten beröm häromdagen när vi var på bäbis-högläsning på biblioteket med gruppen från bvc. Han satt tyst och koncentrerad och tittade i boken hela tiden, och sträckte sig och började ropa efter mer när boken var slut.
En av "tanterna" där vart så imponerad över hans förmåga att koncentrera sig, de andra bäbisarna tröttnade snart och hittade på roligare saker, som att klättra i bokhyllor och sånt, som Simon inte kan än eftersom han varken ålar eller kryper någonstans till skillnad från många i hans ålder.
Han är nog mer av en tänkare.
Jag tror att skillnaden i koncentration och intresse för boken faktiskt kommer från att vi läst så mycket för honom sen han var väldigt liten.
Han tycker att det är spännande att bläddra och se vad som dyker upp på nästa sida.
Han har börjat att spontant klappa händerna också. Om andra klappar händerna hakar han snabbt på. När mammis var och tog emot ett vandringspris på älghundklubbens årsmöte delades det ut diplom, och Simon klappade ivrigt händerna när ett nytt namn lästes upp, även när det var knäpptyst i lokalen.
Om det applåderas på tv:n när han är i närheten hakar han också på.
OCH när han hör musik.
Igår började han till exempel applådera ivrigt under Linda Bengtzings låt på Melodifestivalen.
Vad föräldrarna gillar låtvalet låter vi vara osagt.
Lillasyster i magen utvecklas också!
Hon bedöms nu vara ca 32-34 cm lång och väga runt 800 gram, en riktig baddare alltså!
Hon börjar nu kunna puta ut med huvud eller rumpa, så att det blir en stor utbuktande knöl på sidan av magen som man kan klappa på.
Simon låg ofta och tryckte ut rumpan på ena sidan och fötterna på andra sidan, men det var mycket senare.
Egentligen var den här dressen avsedd för lillasyster så småningom, men när den kom hem var den så pass stor i storlek så Simon kan ha den nu ett tag.
Bra det, mammis älskar "fem myror".
Inte lätt att vara så trött så man sover på skötbordet..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar